Satt och kollade igenom gamla fotoalbum innan idag, och började inse hur mycket jag faktiskt saknar farmor och farfar.. Mina bästa vänner! Ville alltid vara där. Det var liksom vi tre. Oj så glad jag var när jag var där. Varje gång jag äter köttsoppa tänker jag på dem, dem gjorde alltid köttsoppa, sjukt god med! Köttsoppa var deras grej, det vet hela släkten om :)
Hade jag fått en enda önskan hade det varit att få träffa dem igen , bara att få vara tillsammans för en liten stund .. ååh vad jag saknar dem..
Det som får mig att bli glad är att veta att dem är tillsammans :) <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar